Egen energiproduktion minskar inte byggnadens energibehov, men däremot mängden köpt energi.
Enligt BBR får förnybar energi (sol, vind, mark, luft eller vatten) som alstras i byggnaden eller på dess tomt tillgodoräknas i den utsträckning energin kan nyttiggöras i byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Endast den energi som produceras och direkt används i byggnaden får tillgodoräknas. Egen energiproduktion kan därmed minska byggnadens specifika energianvändning och förbättra dess energiprestanda (enligt BBR).
Två metoder för egen energiproduktion är solvärme/solfångare och solceller/solel.
Solvärme/solfångare
Solfångare kan användas för att minska köpt energi för varmvatten, men också för värme och kyla (värmedrivna kylprocesser). För att kunna lagra solvärme krävs en ackumulatortank. Solvärme kan kombineras med bland annat biobränsle eller värmepumpar. Genom att kombinera en biopanna med solvärme kan den specifika energianvändningen minska i storleksordningen 10-20 kWh per år per m² Atemp.
Genom att kombinera solvärme med en värmepump kan av den specifika energianvändningen minskas med 5-12 kWh/m2,år. Orsaken är inte bara att en stor del av varmvattnet kan värmas med solvärme utan också att värmepumpen går med en högre värmefaktor om borrhålet återladdas med solvärme.
Källa: Energilyftet
En nackdel kan vara att borrhålen blir så varma att de inte kan utnyttjas för frikyla sommartid. Detta gör att tekniken sannolikt är mest lämpad för småhus och flerbostadshus som inte har behov av kyla (Energilyftet).
Två typer av solfångare är plana solfångare och vakuumsolfångare. Verkningsgraden för solfångaren påverkas till stor del av omgivningstemperaturen. Vid en omgivningstemperatur på cirka 25 °C är verkningsgraden både för plana solfångare och vakuumsolfångare cirka 70%. Under sen höst och tidig vår är vakuumsolfångaren mer effektiv på grund av mindre förluster mot omgivningen jämfört med plana solfångare.
Solceller
Solceller kan användas för att minska en byggnads fastighetsenergi och i de fall man kombinerar med värmepump eller kylmaskin också för värme respektive kyla. Eftersom värmepumpen drivs med el, kan en relativt stor andel av den el som genereras med solcellerna tillgodoräknas innanför Boverkets systemgräns. För ett småhus innebär detta att den specifika energianvändningen kan sänkas med i storleksordningen 5 kWh/m2 (Energilyftet.se).
Därutöver bidrar solcellerna till att minska behovet av köpt el till hushållsel i bostäder eller verksamhetsel i lokaler.
Nackdelen vid användning i bostäder är att el genereras som mest dagtid när behovet vanligen är som lägst, även i hus med en värmepump. I lokalbyggnader med kylbehov och stor elanvändning dagtid, exempelvis kontor och livsmedelsbutiker, kan en stor andel av producerad solel utnyttjas för byggnadens elbehov.
Tre kommersiella typer av solceller är monokristallina-, polykristallina- och tunnfilmssolceller. Monokristallina och polykristallina solceller baseras på kisel. Verkningsgraden för monokristallina solceller är mellan 20 och 25%. För polykristallina solceller är verkningsgraden mellan 18 och 21%. Tunnfilmssolceller finns i olika typer och benämns utifrån de ämnen som ingår, exempelvis CdTe (kadmium, tellurid) eller CIGS (koppar, indium, gallium, selen). Verkningsgraden beror på vilka ämnen som används. För en tunnfilmsolcell av gallium och germanium är verkningsgraden 25% upp till 30%.
Det finns även ytterligare typer av solceller som är under utveckling, bland annat perovskitsolceller, dye-sensitized solceller (DSSC) och nanotrådsbaserade solceller.
Hybridsolfångare
Förutom traditionella plana solfångare, vakuumrörsolfångare och traditionella solcellspaneler finns det också något som brukar kallas hybridsolfångare, som genererar både värme och el. De vanligaste utgörs av solcellspaneler med en inbyggd rörkrets för cirkulation av vätska.
Batterilager
Med hjälp av ett batterilager är det möjligt att öka egenanvändning från solcellerna genom att lagra överskottsel från anläggningen. Ett batterilager går också att använda för att reglera effektuttaget från elnätet. Genom att lagra solenergi och sedan använda sin egenproducerade el vid höga effekttoppar kan det vara möjligt att minska sin säkringsstorlek och därmed sänka avgiften till elnätsbolaget.
Energimyndigheten har tagit fram en hemsida där du kan hitta information och få oberoende vägledning kring solceller. Solelportalen vänder sig till småhusägare och näringsidkande fastighetsägare, till exempel lantbrukare och bostadsrättsföreningar. Exempel på information du kan hitta är förklaring av olika typer av solceller, vilka stöd som går att få, kostnader för en anläggning, vägledning kring storlek på anläggning, mm.